Vad är bullwhip och varför ska du bry dig?

Våren 2020 hamnade ekonomier i otakt när marknaden försökte greppa allvaret av det virus som spreds på en marknad i Wuhan och med tiden kom att bära epitetet pandemi. Trots att ljuset lyser tydligt i tunneln, kommer bullwhipeffektens svallvågor skölja över ekonomin under lång tid.

På finansmarknader är historien numer välkänd:

• Energikonsumerande storfabriker och flygplatser tömdes under globala nedstängningar
• Centralbanker stimulerade ekonomier genom stödköp och låga räntor.
• Finanspolitiken spräckte budget för att finansiera permitteringar och skattereduktioner.
• Konsumentmönster skiftade – webkameror, bilar och datorer tog plats på önskelistan i stället för finkläder, restaurangbesök och resor.
• De få varor som producerades möttes i bästa fall av högre fraktpriser, och i värsta fall av totalt stängda hamnar.

Tiden efter den sjuka efterfrågechocken förvandlades den annars så följsamma dansen mellan utbud och efterfrågan mot ett överförfriskat folkhavsgung som tycktes ge ekonomin efterskalv långt djupare, och längre, än någon förutspått.

De ekonomer som dammade av läroböckerna fann Jay Forrester, 1961, och historien om Volvos gröna bilar:

Biltillverkaren Volvo märkte på lagernivåer att de hade ett överskott av gröna bilar och initierade en kampanj för att sälja av lagret. Marknadsföringsteamet lyckades väl och såg försäljningen av gröna bilar skena. Den trendkänsliga fabrikspersonalen, som var olyckligt ovetandes om kampanjen som pågick, vred omedelbart upp produktionen av gröna bilar. Volvo stängde året med ett stort lager av osålda gröna bilar.

Jay Forrester var ekonomen som först skrev om Forrester-, bullwhip-, eller pisksnärteffekten - ord som sedan pandemiutbrottet sett en renässans bland ekonomer och inköpschefer som vill förklara och förstå skeendet. Han förklarar att en felaktig förändring i prognosticerad efterfrågan skiftar beteendet hos tillverkare oskäligt mycket. Effekten förstärks i varje producentled som vill ta höjd för lager och leveranstider, vilket slutligen leder till överinvesteringar i produkter som inte längre efterfrågas.

Hur har det påverkat oss?

Pisksnärten i leveranskedjorna har fått inköpschefer att sätta frågetecken efter ”Just in time”-leveranserna som kostnadseffektiviserats över decennier, där lagret till så stor del som möjligt befinner sig på väg till kund. I stället accepterar man att betala för en högre säkerhet genom att arbeta med högre lager enligt devisen ”Just in case”. Störningen i leveranskedjor efter nedstängningar har dessutom gjort att bolag i större utsträckning valt att sprida ut sina produktionsorter och därmed diversifiera risken att förlita sig på ett och samma lands politiska beslut. Slutsatsen är alltså robustare leveransförmåga till en högre kostnadsbild.

Bolag som parerat efterfrågestörningen bäst är de med hög informationseffektivitet och goda relationer med underleverantörer. Det har exempelvis rapporterats om Wal-Marts möjligheter att justera lagernivåer genom att automatiskt läsa av försäljningsdata från kassasystemen i butik till distributionscenter och inköpare på högkvarteret flera gånger per dag. Dessutom är den amerikanska detaljhandelsjätten tillräckligt stor för att underleverantörerna ska prioritera just deras leveranser.

Geopolitisk oro bäddar för nya snärtar

I exemplet ovan blickade vi tillbaka över pandemins tid och de störningar som uppstod då, men liknande leveransstörningar är inte svåra att tänka sig i ett allt stökigare handelspolitiskt klimat där kunskapen om bullwhipeffekten kan ge dig en fördel i handeln.

• Den militära närvaron är rekordhög i världens logistiknav i sydkinesiska havet, som omges av tillverkningsländer som Kina, Vietnam, Filipinerna, Indonesien, Hongkong och Taiwan - för att nämna några.
• Relationerna mellan Ryssland och Europa är helt förstörda sedan invasionen av Ukraina.
• Handelskriget mellan USA och Kina har vid flera tillfällen demolerat logistikkedjor genom nya blockader och tullar.