Kryptovalutan Bitcoin skapades 2008 som världens första decentraliserade kryptovaluta. Sedan starten har Bitcoin utvecklas och många hundra applikationer har byggts runt Bitcoin. I dag är Bitcoin fortfarande den enskilt största kryptovalutan sett till marknadsvärde och den som många handlar först när de ska våga sig in i kryptovärlden.
Bitcoins olika lager gör att olika applikationer kan byggas som då använder Bitcoins kärna, dvs. dess huvudbok. Dessa applikationer är vad många hoppas ska göra Bitcoin till en kyptovaluta som får ett brett användningsområde och som människor kan använda i sin vardag.
Bitcoins storskalighet är begränsad i sin kärna som enbart kan hantera 7 transaktioner per sekund, vilket kan jämföras med Visas kortsystem som kan processera 24 000 transaktioner per sekund. Applikationer som utecklas och integreras i Bitcoins olika lager kan dock lösa detta på olika sätt. Ett projekt som tidigt spåddes kunna lyfta användningen av Bitcoin var Lightning Network, en lager-2-applikation som lanserades 2018. Initialt fanns förhoppningar om att lösningen skulle kunna ge billigare och snabbare transaktioner men rapporter om misslyckade transaktioner och säkerhetsproblem har lett till att många nu tappat förhoppningen om detta. Det finns andra applikationer i Bitcoins lager 2 men det är fortfarande mindre än Lightning. Lager 3 applikationer är på väg men de är fortfarande i utvecklarstadiet och det finns en hel del utmaningar där.
På senare år har Bitcoin även fungerat som en investering då många spekulerar i valutans värde. Att Bitcoin används som en investeringstillgång har märkts på antalet fonder, ETF:er och andra investeringslösningar som nu finns på marknaden. Korrelationen mellan Bitcoin och aktiemarknaden har svängt från att vara negativ till att bli positiv. I den senaste tidens orostiden har Bitcoin handlas i linje med hur aktiemarknaden handlar, något som gör att Bitcoin tappat sin egenskap som alternativ investeringstillgång. Sedan augusti 2024 har korrelationen med S&P 500 nästan konstant legat över noll med ett kort undantag under februari 2025.
I en studie av Sangyup Choi och Junhyeok Shin studerade de priset på Bitcoin under 10 års tid och jämförde med prisutvecklingen på guld. De kom fram till att priset på Bitcoin går upp när inflationstrycket i världen ökar och att priset går ner när osäkerheten i världen ökar. Överlag kom de fram till att priset på Bitcoin inte utvecklar sig på samma sätt som priset på guld. Läs studien här. Bitcoin kan därför ses som en inflationshedge men inte en safe-haven enligt studien. Just nu är inflationen i världen på väg ner vilket då kan tynga på Bitcoins prisutveckling.
Bitcoin prissätts i dollar och har därför en naturlig korrelation mot amerikansk dollar. När dollarn försvagas mot andra valutor, så som Euron, så stärks även Bitcoin som handlas i dollar. Enligt FX news group har korrelationen mellan Bitcoin och dollarindex legat mellan -0,4 till -0,8 över de senaste fem åren. Dollarna har försvagats kraftigt under året, dels pga. handelskonflikter och kapitalflykt. Frågan hur dollarn utvecklar sig framåt.
Enligt River.com, ägs befintliga Bitcoin till 70% av olika privatpersoner. Runt 6% ägs av fonder och ETF:er, 1,5% av stater och runt 4,5% av företag. Runt 7,5% beräknas vara borttappade Bitcoins som ingen har tillgång till längre.
Men ser vi till de med störst innehav hittar vi bland annat MicroStrategy, numera Strategy. Bolaget tar in kapital i utbyte mot aktier och förvärvar sedan Bitcoin för kapitalet. I dag äger MicroStrategy runt 636 500 Bitcoin, eller 3,2% av totala volymen, med en genomsnittligt inköpsvärde på 73 765 dollar.
På senare tid har bolaget handlat in Bitcoin till högre pris än dagens kurs. Allt eftersom kursen ligger under senaste köp kan det bli svårare och dyrare för bolaget att ta in pengar för att förvärva fler Bitcoins. Totalt sett ger det effekt på efterfrågan av Bitcoin då MicroStrategy köpt 190 000 Bitcoin hittills under 2025.
Den stora delen privata investerare, ofta småsparare, utgör också en potentiell risk. Bitcoin ses av många som en alternativ placering till aktiemarknaden. I bra ekonomiska tider då aktieportföljen går upp och personer kan spara så ökar också investeringen i Bitcoin. Om världen går in i en period av lågkonjunktur så medför det en betydligt svagare grupp av investerare som inte längre kan prioritera alternativa investeringar.
En av utmaningarna är att Bitcoinsystemet är energikrävande. Olika bedömare uppskattar att Bitcoinsystemet kräver mellan 91-160 terawatttimmar per år, vilket är mer än vad Finland förbrukar. Runt om i världen har energipriserna stigit, dels pga bitcoinsystemet men också alla datacenter som byggs för att stödja utvecklingen av AI. För att hålla transaktionskostnader låg och för att möjliggöra brytning av den sista miljonen Bitcoin krävs att energikostnaden hålls nere.
En annan utmaning är just brytning av nya Bitcoin. Brytning innebär att en dator verifierar transaktioner och lägger till dessa i blockkedjan. I denna process skapas nya Bitcoin som tilldelas ägaren till datorn som räknat fram detta. I och med brytningen finns en naturlig utspädning som ger ett större utbud. Det finns runt en miljoner Bitcoins kvar att bryta, vilket med dagens pris motsvarar 122 000 000 000 dollar. Givet att alla som bryter Bitcoin säljer dessa så behöver marknaden alltså kunna absorbera 122 miljarder dollar för att priset inte ska falla. Enligt River.com räknar man dock med att det kommer dröja till 2140 innan alla Bitcoin är framräknade.
En tredje utmaning är stablecoins. En stablecoin är en kryptovaluta som är knuten till en annan tillgång, merparten är knutna till priset på amerikanska dollar. Priset mellan kryptovalutan och dollar och ofta satt 1-till-1. Det gör att priset på kryptovalutan är stabilt vilket möjliggöra flera användsningsområden. Det finns en tydlig uppsidan med en stabil växelkurs jämfört med Bitcoin som svänger volatilit mot andra tillgångar. Att Bitcoins pris är volatilt gör det svårt att använda kryptovalutan i vardagliga transaktioner. När det gäller den vardagliga användningen så har man kommit längre med olika stablecoins. Bland annat har Visa och Mastercard en lösning som möjliggöra stablecoins-stödda kort. Du kan alltså använda ditt betalkort och pengarna dras ifrån ditt kryptokonto och din stablecoin.
Det finns fortfarande många möjligheter kring Bitcoinkedjan. Vissa mer visionära än andra. En intressant tanke är en Bitcoin-stödd bank eller bankssystem. Redan i dag erbjuder vissa mer okända aktörer banktjänster och möjligheten att låna med sina Bitcoin som säkerhet. Detta är ett område med enorm potential. Många investerar i Bitcoin för att de inte vill hålla sina tillgångar i fiatvalutor som tappar sitt värde över tid,. De vill kunna använda sina tillgångar i Bitcoin, precis som man vill med sina fiatvalutor. Även här möter Bitcoin konkurrens från Stablecoins, men det finns utrymme för båda då stablecoins till största del är knutna till priset på dollar, just den fiatvaluta många vill ifrån.