Termen multiplikatoreffekt används för att beskriva den inverkan ändringar i penningmängd kan ha på ekonomisk aktivitet. När en person, en regering eller ett företag spenderar pengar skapar detta en kedjereaktion vidare ner till att påverka både enskilda verksamheter och individer. Effekten kan bli mycket större än den ursprungliga åtgärden.
Multiplikatoreffekt kan se ut på många olika sätt, t.ex. i form av statliga utgifter, exportintäkter, konsumtionsutgifter och så vidare. Två vanliga exempel är:
När en kund sätter in pengar på ett konto hos en bank måste banken behålla en viss del av dessa pengar (kassakravet) och kan sedan låna ut resten till andra kunder. Dessa kunder kan använda pengarna vilket leder till att pengarna till slut sätts in hos en annan bank.
En del av denna nya insättning hålls hos den nya banken, till följd av kassakravet, och en del av den lånas ut på nytt. Såhär fortsätter det tills hela den ursprungliga insättningen blivit insatt på olika banker. Det här innebär att den ursprungliga insättningen multipliceras och används flera gånger.
Om ett företag utvecklar en särskilt framgångsrik produktlinje kan multiplikatoreffekten då synas i ökade affärer för andra företag som på något sätt bidrar till den nya produktlinjen (exempelvis genom tillverkning av råmaterial eller transport).
Företagets anställda kanske får en löneökning och detta kan leda till ökad konsumtion. Produktlinjens ursprungliga framgång har därmed haft en förstorad effekt på BNP.
Upptäck hur man handlar på IG Academy, vår serie med interaktiva kurser, webbinarier och seminarier.
Få svar gällande ditt konto och våra tjänster
Kontaktuppgifter hittar du på vår kontakta oss-sida.
