Regimkarta, råvaruindex och sinch

Sju röda dagar på OMXS30: därför säger volatiliteten mer än längden

OMXS30 har fallit sju handelsdagar i rad, samtidigt som DAX och S&P 500 noterar nya rekordnivåer. Det är en kombination som väcker frågan om Stockholmsbörsen halkar efter eller bara andas ut. Svaret ligger inte i hur många dagar nedgången har pågått, utan i hur den har rört sig. Den här analysen går igenom vad historiken faktiskt visar, varför volatiliteten under en nedgång är ett mer robust mått än längden, och vilka signaler som är värda att bevaka framåt. 

Snabbt svar: vad säger sju röda dagar på OMXS30?

Längden på en nedgångssvit säger statistiskt sett mycket lite. En sekvens på exakt sju dagar har bara inträffat ett fåtal gånger på 30 år, vilket är för få tillfällen för att dra slutsatser ifrån. Det som däremot håller oavsett hur nedgången definieras är volatiliteten under den: historiskt har lugna, sipprande nedgångar återhämtat sig inom några veckor i cirka tre fall av fyra, medan nedgångar med stora dagliga svängningar har fortsatt nedåt i nästan nio fall av tio. Den aktuella nedgången hör till de lugnaste som uppmätts på Stockholmsbörsen i modern tid, vilket historiskt sett har varit den mer gynnsamma varianten. 

Det viktigaste om nedgången på Stockholmsbörsen just nu

• OMXS30 har fallit sju handelsdagar i följd, men antalet dagar är ett svagt statistiskt mått

• Endast 18 jämförbara tillfällen finns på 30 års historik, för få för robusta slutsatser

• Ett rullande fönster, minst åtta av tio nedgångsdagar, ger 213 historiska tillfällen och en stabilare grund 

• Just nu ligger marknaden på sju av tio nedgångsdagar, alltså ett måttligt snarare än extremt läge

• Volatiliteten under nedgången har varit ovanligt låg, vilket historiskt har varit en mer positiv signal

• Marknadsbredden i Stockholm är svag: omkring hälften av bolagen i OMXSPI handlas över sitt 200 dagars glidande medelvärde

• I USA är bredden klart bättre, med runt 72 procent av bolagen i S&P 500 över samma nivå 

• Både makrobaserade och prisbaserade regimmodeller pekar mot tillväxt upp och inflation upp

Vad är en nedgångssvit och varför är den ett svagt mått?

En nedgångssvit är helt enkelt ett antal handelsdagar i rad där index stänger lägre än föregående dag. Måttet är populärt eftersom det är lätt att räkna och lätt att rubriksätta, men det är just därför det är riskabelt att bygga slutsatser på. 

Problemet är urvalet. En genomgång av 30 års historik för Stockholmsbörsen ger bara 18 tillfällen med exakt sju dagars nedgångssvit. Ändras siffran till sex eller åtta dagar blir resultatet ett helt annat. Att plocka ett enskilt tal och sedan tolka utfallet är ett klassiskt exempel på data mining, där slutsatsen kan bli nästan vad som helst beroende på hur måttet definieras.

Ett mer robust alternativ är att mäta svaghet i ett rullande fönster i stället för som en obruten svit, till exempel minst åtta nedgångsdagar av de senaste tio. Då växer underlaget från 18 till 213 historiska tillfällen. Med det måttet framträder också ett tydligare mönster: ju mer uttalad svagheten är, desto bättre har det genomsnittliga utfallet historiskt varit. I dagsläget ligger marknaden på sju av tio nedgångsdagar, vilket beskriver ett måttligt läge snarare än ett extremt. 

Huvudanalysen: volatiliteten är det som faktiskt skiljer 

Det som håller oavsett hur nedgången definieras är inte längden utan karaktären. Med volatilitet menas här inte hur mycket index i genomsnitt faller per dag, utan hur mycket dagsrörelserna varierar i storlek, alltså om nedgången har varit hackig eller jämn. 

De senaste sju dagarna har varit ovanligt lugna i den bemärkelsen. Standardavvikelsen på dagsrörelserna har legat kring [VERIFIERA: 0,07 procent] mot ett historiskt snitt på över 1 procent för Stockholmsbörsen som helhet, vilket är den lägsta nivån i något jämförbart fall. 

Delas historiken upp efter volatilitet i stället för efter längd framträder en tydlig skillnad. De lugna nedgångarna har historiskt återhämtat sig inom några veckor i omkring 75 procent av fallen. De oroliga, med större dagliga svängningar, har i stället fortsatt nedåt i nästan nio av tio fall. Det talar för att den nuvarande nedgången statistiskt sett hör till den mer gynnsamma kategorin, även om historiska mönster aldrig ger några garantier för framtida utveckling. 

Historisk utveckling är inte en indikation på framtida resultat. 

Marknadsbredden skiljer Stockholm från USA

Bredd mäter hur många bolag som faktiskt deltar i rörelsen, och är ofta en tidig varningssignal när index hålls uppe av ett fåtal tunga namn. I Sverige handlas omkring 50 procent av bolagen i OMXSPI över sitt 200 dagars glidande medelvärde, vilket är en relativt svag nivå. I S&P 500 ligger motsvarande siffra runt 72 procent.

Skillnaden är värd att notera eftersom fallande bredd har föregått större toppar tidigare, bland annat under 2021 då allt färre bolag deltog i uppgången långt innan index vände ned i januari 2022.

Rotation under ytan i USA

I USA har flera AI-relaterade bolag korrigerat samtidigt som det breda indexet fortsätter uppåt. Det tyder på en rotation snarare än en generell försvagning: bolag utanför AI-temat stiger, och även småbolagen i Russell 2000 har fortsatt uppåt. Bredden under ytan är alltså bättre i USA än i Stockholm.

Nya rekordnivåer behöver inte vara en varningssignal

Både DAX och S&P 500 har satt nya rekordnivåer. Historiskt har nya toppar oftare följts av fortsatt uppgång än av vändningar, med finanskrisen som ett tydligt undantag. Statistik på Stockholmsbörsen sedan 1970-talet visar att köp på en ny rekordnivå har gett bättre utveckling än slumpmässiga köptillfällen på medellång sikt, eftersom styrka tenderar att föda styrka. På längre horisonter, som två till tre år, har bilden varit mindre gynnsam, och på riktigt kort sikt, några dagar upp till en vecka, uppträder marknaden mer återgående.

Regimkartan pekar mot expansion

Ett regimbaserat ramverk kvantifierar grundläget i ekonomin utifrån tillväxt och inflation. Både den makrobaserade modellen, som beskriver vad marknaden borde göra, och den prisbaserade modellen, som mäter vad marknaden faktiskt diskonterar, signalerar tillväxt upp och inflation upp. Det stöds av att S&P 500 sätter nya rekordnivåer och av att kvoten mellan cykliska och defensiva sektorer trendar uppåt över sitt 200 dagars glidande medelvärde. Vanliga vinnare i den regimen har historiskt varit råvarurelaterat och finans.

Scenarier framåt

Scenario 1: lugn nedgång följs av återhämtning

Om den låga volatiliteten består och bredden förbättras talar historiken för en återhämtning inom några veckor. Signaler att bevaka är stigande andel bolag över 200 dagars glidande medelvärde och att nedgångsdagarna inte växlar upp i storlek.

Scenario 2: volatiliteten tar fart

Om dagsrörelserna börjar variera kraftigare byter nedgången karaktär, och den historiska statistiken blir betydligt mindre gynnsam. Ökad volatilitet i kombination med fortsatt svag bredd är den kombination som riskerar att förlänga nedgången.

Scenario 3: Stockholm fortsätter halka efter

Även om USA och Tyskland fortsätter uppåt kan Stockholmsbörsen släpa efter så länge bredden är svag. Ett index som hålls uppe av ett fåtal tunga bolag är känsligare för besvikelser i enskilda namn.

Vad betyder detta för traders?

Den praktiska slutsatsen är att karaktären på en rörelse ofta är mer informativ än dess längd. Konkret innebär det några saker att bevaka: 

• Volatiliteten i dagsrörelserna, inte bara riktningen på index

• Andelen bolag över 200 dagars glidande medelvärde som mått på bredd 

• Om skillnaden mellan Stockholm och de amerikanska indexen vidgas eller sluts

• Om cykliska sektorer fortsätter gå starkare än defensiva 

• Att statistiska mönster beskriver historiska tendenser och inte garanterar utfall

Volatiliteten kan öka snabbt, och en nedgång som ser lugn ut kan byta karaktär utan förvarning. Riskhantering är därför minst lika viktig som analysen av läget. Handel med hävstång innebär hög risk och passar inte alla. 

Relaterade marknader och samband

Regimläget knyter ihop flera marknader. Tillväxt upp och inflation upp har historiskt gynnat råvaror och finans, vilket i sin tur påverkar sektorsammansättningen på Stockholmsbörsen.

Råvaruindex är ett tydligt exempel. De flesta råvaruindex är produktionsviktade, vilket innebär att varje råvaras vikt baseras på det globala produktionsvärdet. Eftersom världen producerar och konsumerar enorma volymer olja jämfört med exempelvis majs får energi en dominerande vikt. Det förklarar varför svängningar i oljepriset slår igenom så tydligt i råvaruindex, och varför volatiliteten där har varit högre sedan sommaren 2025.

Guld följer en annan logik och drivs i hög grad av räntemarknaden. Efter en kraftig rekyl tidigare i år har guldpriset brutit upp från en mindre konsolidering, och frågan är om nivån håller vid ett återtest. 

Vanliga frågor

Handla index hos IG

Utforska IG:s marknader för indexhandel och se hur du kan ta position i OMXS30 via CFD:er. Vill du lära dig mer om hur volatilitet och glidande medelvärden används i praktiken finns IG:s guider om teknisk analys, och i den ekonomiska kalendern följer du kommande makrohändelser som kan påverka marknaden. Du kan även öppna ett demokonto för att testa strategier utan risk.

Relaterade artiklar
Månadsskifteseffekten: så fungerar anomalin