Krönika: Greenflation – när elräkningen blir ett hot mot ekonomin

De höga energipriserna i Storbritannien har blivit en strukturell bromskloss för tillväxt och ett växande hot mot tilltron till den gröna omställningen.

I ett radhus i norra England stänger en trebarnsfamilj av värmen mitt i november. Inte för att det är miljövänligt utan för att elräkningen har ökat kraftigt. För många britter har valet mellan att värma upp huset eller laga middag blivit en realitet.

Enligt National Energy Action lever nu över 10 miljoner hushåll i energifattigdom. Den brittiska energikrisen har blivit större än en fråga om klimatpolitik. Det handlar i dag om hushållens överlevnad, företagens lönsamhet och landets ekonomiska framtid. 

När omställning möter verklighet

Sedan 2020 har el- och gaspriserna i Storbritannien ökat kraftigt. Landets stora beroende av importerad naturgas, kombinerat med en underinvesterad energiinfrastruktur och en långsam utbyggnad av ny kapacitet, har gjort energiförsörjningen både dyr och osäker.

Trycket på både hushåll och företag är fortsatt stort och konsekvenserna syns nu i den makroekonomiska statistiken. BNP-tillväxten har varit marginell sedan 2022 och Bank of England förutspår fortsatt svag tillväxt under de kommande åren.

Marknaden signalerar misstro 

Den långsamma tillväxten är bara en del av problemet. Den brittiska staten går fortsatt med underskott, ett läge som består sedan finanskrisen och marknaden har börjat reagera. Räntan på den 30-åriga statsobligationen är nu den högsta sedan 1998.

Det här är ett tydligt tecken på att investerare prisar in en växande oro för Storbritanniens strukturella tillväxtproblem och försämrade statsfinanser. Kombinationen av höga energipriser, låg produktivitet och ökad statlig skuldsättning har blivit ett nationellt problem. 

När energikostnaden blir en systemrisk

Effekten av höga energipriser handlar inte längre bara om hushållens köpkraft. Den har blivit en systemrisk för ekonomin i stort. När företag drar ned på investeringar, konsumenter minskar sin konsumtion och staten får allt mindre utrymme att agera, då bromsar hela maskineriet in. 

Energikostnaden är i praktiken en produktionskostnad. Om den är permanent högre än i andra jämförbara ekonomier förlorar landet konkurrenskraft.

Så länge elräkningen är ett hinder för tillväxt kommer energifrågan att förbli en kärnfråga för både hushåll, företag och finansmarknad. En fungerande ekonomi kräver rimliga energipriser inte bara för att hushållen ska kunna betala sina räkningar, utan för att hela samhällsekonomin ska fungera.