EUR/USD är världens mest handlade valutapar. I den här artikeln undersöker vi bakgrunden till den europeiska valutan, bland annat hur euron blev till, var den används och hur dess pris mot den amerikanska dollarn har förändrats över tid.
EUR/USD: historien om valutaparet
Införandet av euron
Euron infördes som en digital valuta den 1 januari 1999. Elva länder och tre självstyrande stater antog euron detta datum, med en fast växelkurs gentemot de befintliga nationella valutorna. Dessa länder var:
| Member state | Previous currency |
|---|---|
Österrike |
Österrikisk schilling |
Belgien |
Belgisk franc |
Estland |
Estnisk krona |
Frankrike |
Fransk franc |
Tyskland |
Tysk mark |
Irland |
Irländskt pund |
Italien |
Italiensk lira |
Luxemburg |
Luxemburgsk franc |
Nederländerna |
Nederländsk gulden |
Portugal |
Portugisisk escudo |
Spanien |
Spansk peseta |
| Icke-medlemmar | Tidigare valuta |
|---|---|
Monaco |
Monegaskisk franc |
San Marino |
Sanmarinsk lira |
Vatikanstaten |
Vatikansk lira |
Det var inte förrän tre år senare – den 1 januari 2002 – som euron introducerades i sedlar och mynt, och länderna fortsatte att använda sina befintliga sedlar fram tills övergångsperioden började.
Varför infördes euron?
Euron infördes för att skapa en ekonomisk och monetär union. Det främsta syftet var att minska kostnaderna och riskerna förknippade med gränsöverskridande transaktioner. På ett mer övergripande plan ville man även förespråka ekonomisk tillväxt, sysselsättning och prisparitet inom Europa.
Idén om en gemensam europeisk valuta var föremål för omfattande diskussioner under sextio- och sjuttiotalet, då turbulenta valutamarknader hotade de centrala ekonomiska avtalen inom Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG).
Organisationen svarade med att knyta sina valutor till en ny europeisk valutaenhet (ECU), en digital valuta vars värde baserades på en korg av europeiska valutor. Samordningen av penningpolitiken genom detta system medförde många ekonomiska fördelar – och även ökade krav på en verklig gemensam valuta.
De första åren med euron
När euron infördes 1999 var den värd 1,1747 USD på valutamarknaden, med en högsta notering på 1,1906 USD första handelsdagen.
Euron föll dock snabbt mot dollarn och tappade till under paritet vid flera tillfällen mellan 2000 och 2002.
Detta berodde på att valutan på den tiden enbart fanns i digital form och att de nationella valutorna var knutna till euron till en fast växelkurs.
Vissa av de nationella valutorna minskade i värde innan euron infördes i fysisk form 2002, vilket ledde till att värdet på själva euron också försämrades.
Inledande framgång
Physical euros were introduced in 2002 and national currencies were phased out. The benefits of a single currency soon became apparent. Countries began to conduct more business with each other, taking advantage of the lack of foreign exchange risk and eradication of transaction costs. The result was GDP growth across the eurozone between 2002 and 2007. This increased the popularity of EUR/USD and caused its price to surge.
Prices continued to rise in the first half of 2008 as the US went into recession, which weakened the dollar.
Eurozonen i kris: 2008 till 2014
Åren 2008 till 2014 präglades av ekonomiska kriser – först i USA och sedan i eurozonen – vilket orsakade stora störningar för EUR/USD.
USA befann sig i en recession mellan december 2007 och juni 2009 till följd av subprime-krisen. Det fick EUR/USD att stiga och den 13 juli 2008 nådde valutaparet en historisk topp på 1,60 – en reaktion på Federal Reserves räntesänkning och den ökade efterfrågan på euron.
Dessvärre spreds effekterna av den amerikanska recessionen snart världen över. Flera europeiska banker var i behov av räddningspaket medan andra blev tvungna att betala tillbaka skulder som inte kunde återfinansieras på de illikvida globala marknaderna. Krisen ledde till en recession i eurozonen under andra halvan av 2008 och den 17 november 2008 hade EUR/USD fallit till 1,26.
Skuldkriser i eurozonen
I slutet av 2009 hade EUR/USD delvis återhämtat sig efter recessionen 2008 – fram till avslöjandet om att Grekland använt kreativa redovisningsmetoder för att hemlighålla sina skuldnivåer och på så sätt kringgått de stränga regler som införts av EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
Faktum var att Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien (PIIGS) alla var skuldtyngda, antingen på grund av den finansiella krisen eller dålig skattepolitik i upptakten till krisen. Detta underminerade förtroendet i Europa och investerare började sälja sina obligationer i de drabbade länderna för att investera i valuta på annat håll. Till följd av dessa avslöjanden sjönk EUR/USD och den 5 juni 2010 låg valutaparet på 1,20.
Europeiska centralbanken (ECB) kunde inte svara snabbt eftersom man visste att eventuella åtgärder som sattes in skulle påverka hela eurozonen. Mer välbärgade länder var dessutom föga intresserade av att öka på sina egna skulder (eller skatter) för att finansiera olika räddningspaket.
Flera internationella organ – däribland Världsbanken, Internationella valutafonden (IMF) och ECB – spenderade över 544 miljarder euro på att hantera skuldkrisen åren efter 2009. Finansieringen har tvingat vissa länder att gå med på stränga åtstramningar som har stått i vägen för ekonomisk tillväxt i Grekland, Italien och Spanien.
Åtgärderna förbättrade situationen i eurozonen, men det svaga förtroendet bland investerare påverkade EUR/USD. Mellan 2009 och 2014 svängde priset rejält till följd av politiska och ekonomiska händelser, bland annat räntejusteringar på båda sidor om Atlanten, politisk oro i Grekland och det spända läget i Ukraina.
Euron i dag
Sedan 2015 har den amerikanska ekonomin stärkts i förhållande till den europeiska, vilket har ökat divergensen i penningpolitiken. Den allt starkare amerikanska ekonomin fick Fed att höja räntorna, samtidigt som ECB tvingades behålla sin låga räntenivå och introducera kvantitativa lättnader för att stimulera konsumtionen i Europa. Priset på EUR/USD har därför hållit sig på relativt låg nivå, åtminstone i förhållande till nivån i början av 2014.
Euron har även på senare år skakats av politiska och ekonomiska oroligheter. Den 23 juni 2016 sa britterna ja till att lämna EU, vilket fick EUR/USD att rasa – från 1,14 dagen för folkomröstningen till 1,11 påföljande dag. Osäkerheten kring det slutliga brexit-avtalet fortsätter att påverka priset på euron, då Storbritannien inte väntas lämna EU förrän i mars 2019. En ”hård brexit” (inget avtal) kommer sannolikt att påverka euron negativt, medan en ”mjuk brexit” (där Storbritannien och EU behåller ett nära samarbete) skulle kunna begränsa konsekvenserna, eller till och med stärka euron.
Euroskeptiska partier har ökat i popularitet på kontinenten, vilket har skapat oro för att andra länder ska följa efter Storbritannien. Dessa farhågor har dock dämpats något efter att EU-förespråkande politiker som Emmanuel Macron (Frankrike), Angela Merkel (Tyskland) och Mark Rutte (Nederländerna) kammat hem valsegrar 2017. EU:s och eurons framtid förblir dock osäker. I september 2017 genomförde Katalonien en olaglig folkomröstning om självständighet från Spanien och förhandlingarna kring brexit-avtalet pågår ännu.
Vilka länder använder euron?
Nitton av de 28 länderna som ingår i Europeiska unionen har euron som sin officiella valuta.* Detta kan jämföras med 11 av 15 länder då euron lanserades 1999, vilket speglar EU:s utvidgning sedan dess.
Sex länder som inte är medlemmar använder också euron, även om bara fyra av dessa – Andorra, Monaco, San Marino och Vatikanstaten – fått godkännande från EU. De andra två – Kosovo och Montenegro – ingår inte i eurozonen och använder valutan utan formellt tillstånd.*
Vilka EU-länder använder inte euron?
Nio EU-medlemsstater använder för närvarande inte euron.* Förutom Sverige är det Bulgarien, Danmark, Kroatien, Polen, Rumänien, Storbritannien, Tjeckien och Ungern.
Alla dessa länder – förutom Danmark och Storbritannien – väntas anta euron i sinom tid, förutsatt att de uppfyller vissa kriterier. Nya länder som går med i EU i framtiden förväntas också ansluta sig till valutasamarbetet.
Danmark och Storbritannien däremot, var redan med i EU när valutan infördes och förhandlade om undantagsklausuler. De är därför undantagna från kravet på att införa euron.
Öppna ett konto nu
Snabb exekvering på en rad olika marknader
Flexibel handel på över 15 000 globala marknader med pålitlig exekvering
Snabb exekvering på en rad olika marknader
Flexibel handel på över 17 000 globala marknader med pålitlig exekvering
Handla smidigt, var du än befinner dig
Handla direkt från din mobil i vår specialdesignade och prisbelönta app
Handla smidigt, var du än befinner dig
Handla direkt från din mobil i vår specialdesignade och prisbelönta app
Säker och pålitlig mäklare
Vi har 45 års erfarenhet och är stolta över att kunna erbjuda dig en marknadsledande tjänst
Säker och pålitlig mäklare
Vi har 45 års erfarenhet och är stolta över att kunna erbjuda dig en marknadsledande tjänst
Du kanske är intresserad av …
-
Valutahandel
Handla över 30 större valutapar, däribland EUR/USD från 0,6 pkt
-
Så handlar du valuta
Läs om hur du handlar valuta via CFDs
-
Exempel på valutahandel
Se hur det går till att köpa och sälja valutapar
* I skrivande stund (8 november 2017).
Hjälp och support
Få svar gällande ditt konto och våra tjänster
Kontaktuppgifter hittar du på vår kontakta oss-sida.
